måndag 31 december 2012

Insta julhelgsbilder

Så tacksamt att jul och nyår ligger så lägligt i år att man får massa lediga dagar.
De dagarna har jag nästan helt ägnat åt djur och natur.. Och självklart åt att fota.


Detta är inte ett svartvitt filter - Stockholm has just fifty shades of grays these days.
Med denna bild "SWAN LAKE" vann jag en fototävling på Instagram.
Det här med att mobilfota har blivit lite av min nya sport.
Och extra kul när man får uppmärksamhet av teamet bakom Instagram.
Många smileys på den =)
Den här lilla pjäsen tog vi med och visade gärdet för häromdagen.

Allt blir så mycket roligare från hästryggen. Här hälsar vi på Rosendahls slott.
Nyårsafton kl 13:45 och dagsljuset var nästan borta..
Vill du kan du följa mig på Insta: @annikaholtz

onsdag 19 december 2012

Sista helg på Sista Gård

We closed our eyes and kiss under the solarium tonight
Her name is Rufisque and she is amazing.

Hade riktigt sköna morning-workouts on this horse! Bettan

Mini är en vallhund av högsta rang.
We made such a good team - dont want to go home
Fölis blev sur när jag inte tog in henne - SDS Eturnity
SDS Eturnity
En bil har kört fast och vi är räddningsteamet på väg-en.
Schäfer, Belgisk vallhund Malinois och Australian Kelpie
Best friends stick together in the cold.
Mini Kelpie och Harry Petit Brabancon
7 hästar, 7 hundar och 7 katter
Kelpie vs Kitten
Någon (några) kände visst lukten av julskinka
A diva in her divan with her guardian Petit Brabancon

lördag 15 december 2012

Sista Hästgård

Det har blivit lite av min grej. Att åka till olika hästgårdar runt om i bekantskapskretsen. Kan inte få nog av dessa djur. Nu befinner jag mig på Sista Gård dressyrstall utanför Enköping. Här finns typ allt!



måndag 10 december 2012

Från hästhöst till vinterhäst

Alla bilder plåtade med iPhone från hästryggen, med tyglarna i enhandsfattning.



Skeptisk till glögg
(denna bild är tagen från marken)

Ej skeptisk till glögg.
Gillar ni stövlarna btw?
Enhandsfattning - I´m just saying
Totalt var vi 25 ekipage som red ihop denna dag.

Winter art


Fågelbro, Värmdö
Fågelbro, Värmdö
Mini vill ha nyckeln in hit. Och det vill jag med.
Djurgårdsbron
Försökte mig på hundtricket i Humlan på vägen till jobbet en morgon. Ingen där =(
Djurgårdskanalen södra
Gärdet

söndag 18 november 2012

Otrogen ryttare

...mot det heta stoet idag för den här skönheten. It will probably happen again and again and again.. Vackrare häst får man leta efter.

lördag 17 november 2012

Klassigt, hästsportigt, diplomatiskt

"Sluta deppa nu för f**n!", säger jag till mig själv.

Så vad gör man inte?
Jag klär upp mig, klär upp hästen som värsta jakthästen och beger mig ut på en 3 timmars ridtur med diplomaten och hennes vita springare. 
Djurgården runt, och sedan uppskattande stadsridning genom Östermalms överklassiga gator på vägen hem. Det är lite som att stå på en scen, alla tittar på en och ler. Trevlig värre och jag känner mig som världens lyckligaste som har privilegiet att få göra det här så mycket jag vill. Och aldrig kommer jag att tröttna. Never.

I Stockholm vill jag bo men kommer ändå inte sluta drömma om Spanien.
Imorgon ska jag rida den finaste hästen i stallet.


söndag 4 november 2012

What a cliché

Ja precis - det blir aldrig som man tänkt sig..
Nog åkte vi söderut allt men någon playa blev det inte. Car wreck var en anledning, stormar var en annan och så tiden såklart. Jävla tid som alltid ska jaga en.. För att inte tala om separationsångesten.
Som en skugga har den förföljt mig hela resan.
"Försök leva i nuet Annika" säger dem.
Och jag försöker men det är bara så svårt att låta bli att tänka på det sorgliga allt de fina "nuet" för med sig.

Jag minns när jag gjorde min resa genom Mexico och USA. Den var ovärdelig på så många sätt men när man träffar så många människor på vägen som förgyllt ens tid med så mycket kärlek, är det omöjligt att inte älska. Och det är just det jag gör - jag älskar för mycket. Och det är smärtsamt att sakna människor man älskar.

Nu älskar jag ju Spanien och det är inte som att jag vill lämna det landet då. Så otroligt smärtsamt att vända sig om en sista gång. Men jag gör det ändå, gråtandes bara för att få en sista blick av den vackra señoritan som så vackert ler och vinkar mot mig.

Med det sagt vill jag aldrig bli en van traveller.. LOVE

Annika Holtz